EU:s hållbarhetsrapporteringsdirektiv Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), trädde i kraft i januari 2023. De nya rapporteringskraven kommer att införas stegvis från och med räkenskapsåret 2024. I den här artikeln går vi igenom CSRD för att ge er en förståelse för vad dessa nya hållbarhetsrapporteringskrav innebär för er verksamhet.

Vad är CSRD?

CSRD är en del av EU:s gröna giv och syftet är att förbättra företags hållbarhetsrapportering och inkludera fler företag under obligatoriska krav för att därigenom driva en ökad transparens och jämförbarhet inom sociala och miljömässiga hållbarhetsaspekter, risker och möjligheter från ett dubbelt väsentlighetsperspektiv. CSRD är ett rapporteringsdirektiv vars rapporteringsstandard European Sustainability Reporting Standards (ESRS) grundar sig i rapporteringsstandarder och ramverk som GRI, GHG och SFDR. Direktivet är en revidering av det nuvarande ramverket för rapportering av icke-finansiella aktiviteter, NFRD.

De största skillnaderna mellan CSRD och NFRD är att fler företag kommer behöva hållbarhetsredovisa med fler och mer detaljerade obligatoriska krav på information som avser hela värdekedjan. Dessutom ingår en obligatorisk granskning av revisor. Företag som ska rapportera enligt CSRD kommer redovisa relevant information om frågor kopplat till miljö-, sociala och styrningsaspekter. Med en ökad tydlighet kommer olika intressenter kunna jämföra företagens hållbarhetsarbete mellan varandra och exempelvis vara en viktig faktor för investerare att fatta välgrundade beslut.

Vilka omfattas?

Tidigare presenterat förslag från EU innebär att de första företagen som kommer behöva rapportera enligt CSRD ska uppfylla minst två av tre punkter enligt nedan:

• Antal anställda överstiger 250.
• Balansomslutning överstiger EUR 20 miljoner.
• Nettoomsättning överstiger EUR 40 miljoner.

Den initiala tidslinjen för implementering

2024: företag som redan täcks av NFRD ska rapportera under 2025 för RÅ 2024.

2025: Företag som inte redan täcks av NFRD ska rapportera under 2026 för RÅ 2025.

2026: Noterade SMEs, små och icke-komplexa kreditinstitut och vissa försäkringsbolag rapporterar under 2027 för RÅ 2026.

2028: Icke-europeiska företag som inte är noterade på en EU-reglerad marknad rapporterar under 2029 för RÅ 2028.

Implementering av CSRD i svensk lag

Lagrådsremissen för CSRD publicerades den 15 februari 2024 av den svenska regeringen. Lagrådsremissen presenterar hur regeringen vill implementera CSRD i den svenska lagstiftningen och innehöll förslag på ändringar gentemot vad som är angivet i direktivet. Förslagen i sin korthet är följande:

Senareläggning av tidsplan:

• För stora börsnoterade bolag med fler än 500 anställda föreslås att ursprunglig rapportering från räkenskapsår 2023 skjuts fram till det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av juni 2024. Då majoriteten av bolag följer kalenderår innebär förslaget att den första rapporteringen ska avse räkenskapsår 2025.

Ändrade definitioner av företagsstorlekar:

• Stort företag/koncern om mer än ett av villkoren uppfylls: >250 anställda; Balansomslutning >280 miljoner SEK; Nettoomsättning >550 miljoner kronor.
• Små/medelstora börsnoterade om mer än ett av villkoren uppfylls: >10 anställda; Balansomslutning >5 miljoner SEK; Nettoomsättning >550 miljoner SEK.

Den nya lagstiftningen för CSRD-direktivet är förslagen att träda i kraft den 1 juli 2024.

Varför är CSRD viktigt?

Att rapportera enligt CSRD kommer öka transparensen och jämförbarheten mellan olika företags hållbarhetsarbete, aktiviteter, risker och möjligheter, vilket syftar till att underlätta intressenters bedömning av företagen och beslutsfattande för investerare. Direktivet medför även ökade krav på att bolagsstyrelser och ledningsgrupper aktivt driver och deltar i hållbarhetsaktiviteter. Det kan leda till ökad förståelse för hur väsentliga hållbarhetsaspekter kopplat till den egna verksamheten gör att möjligheter och risker kan hanteras på ett proaktivt sätt.

Även om ert bolag inte omfattas av rapporteringskravet ännu så rekommenderar vi att ni ändå påbörjar ert arbete samt att ni allokerar resurser för att stå redo tills att det blir skarpt läge och revision så att ni behåller en stark position på marknaden.

Hur arbetar vi på Sigma?

Sigmas konsulter kan stötta er i enstaka delar eller hela vägen fram till rapporteringen.

1. Projektuppstart och Gap-analys: Vi hjälper er komma i gång och allokerar behövda resurser. En Gap-analys genomförs för att kartlägga nuvarande uppfyllandegrad gentemot CSRD och ESRS datapunkter.
2. Kartläggning av värdekedja samt intressentanalys: Med utgångspunkt ur ESRS genomför vi värdekedjekartläggning och intressentanalys.
3. Dubbel väsentlighetsanalys: Dubbel väsentlighetsanalys (även kallat dubbel materialitetsbedömning) identifierar era väsentliga hållbarhetsaspekter, både faktiska och potentiella, positiva och negativa konsekvenser för människa och miljö på kort, medellång och lång sikt utifrån ett konsekventiellt och finansiellt perspektiv. Detta lägger grunden för vilka ESRS-standarder er CSRD-rapportering ska vila på.
4. Intressentdialog och Gap-analys: En intressentdialog genomförs via intervjuer, workshops och enkäter för att få intressenters synvinkel på de väsentliga hållbarhetsaspekterna.
5. Resultatsammanställning: Resultatet sammanställs och nu inleds arbetet gentemot en CSRD-rapportering.
6. Strategisk rådgivning, kompletterande aktiviteter och rapporteringsstöd: Från erhållet resultat stöttar Sigma er med strategisk rådgivning, kompletterande aktiviteter inom exempelvis GHG-beräkningar, och stöttar vid rapportering för att säkerställa en korrekt rapportering.